Idag är det dags, systeryster ska på bal och jag längtar så efter att få se henne o den vackra klänningen hon köpt. Hur hon ska lyckas gå, än mindre dansa, i de höga klackar hon valt att spatsera i går dock bortom mitt förstånd. Men vad vet jag om det, då de högsta skor jag äger förmodligen är mina rosa foppa-wannabee-pjucks? :P

 Erikas klänning är inte sådär "extrem" med volanger och puffar och allt. Menar inte att det skulle vara fult med volanger, men jag tycker att det många gånger är charmigare, och framförallt mer personligt, att hitta skönheten i det  enkla. För det vackraste sitter inte i de kläder man har på sig, eller i de färger man spacklar på sig, skönheten sitter inuti, i det där som man inte kan "klä upp" för en kväll. Och fastän inte Erika kanske själv skulle hålla med, så ser jag hennes skönhet stråla. Under dygnets alla timmar, under årets alla dagar. Om hon så skulle gå i en svart sopsäck på balen, skulle hennes värme och inneboende skönhet vara det man fastnar vid, det som SYNS! Jag tror att hon och hennes kavalje Johan kommer att vara helt fantastiska. =)

 Har idag tillbringat tid med andra syster, Ellen. Hennes tre "små" kattpojkar har idag fått offra sina "manligheter" idag. Stackarna dreglade som bara den (eller grät som ellen tyckte) när vi skulle hämta dem. Då va det inte mycket med dem! Tur att narkosen går ur kroppen hyfsat fort och att de snart är pigga igen. Jag har verkligen en alldeles alldeles underbar syster. Jag ler ända in i själen när vi gör saker ihop.

 Jag undrar hur jag kunde ha sån tur att jag fick världens absolut bästa småsyskon. Tre människor som jag älskar mer än allt annat! De utgör de största byggstenarna i mitt liv. De sätter verkligen guldkant på vardagen, bara att de finns. <3

sen blir det en pärs

men jag biter ihop

(för det är väl det man har tänder till?)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Livet är Grymt sa grisen.....

"kom och sätt dig här och visa nått så jag blir glad, sudda bort de sista spåren av en jobbig dag..." Med musik kan man förmedla mycket, och många gånger kommer jag på mig själv med att tänka tanken att - denns textraden är klockren, varför är...

Trötta omtummlande dagar Under ytan Framtiden oviss Fragment från dåtiden Alla dessa känSlor Tar tid att finna Identiteten, mitt jag, mitt allt Drömmar att förverkliga EnergikrävAnde, enviShet Rivande rädsla med mål att övdrvinna! ...

....ett livstecken, lite blandad kompott ur en vardag.