Kan fortfarande förundras över tankens kraft, över känslans makt. Hur man kan tillåta sig själv att styras så extremt utav någonting än den egna viljan? Det spelar ingen roll att jag lusläser psykologi och biologi böckerna, jag kan inte förstå fenomenet; Människan! Skulle bra gärna vilja veta vad vår skapare tänkte på när han skapade oss. Det är då ett mysterium, om något.

 Det har varit en ganska turbulent början på det nya året, men jag håller mig stående, balansen är svår och väldigt krävande på många sätt - ja ni vet hur det kan vara att leva ibland, men jag står ännu. Om inte med huvudet högt ännu, så med mina egna ben iaf. Allt kan inte komma på en gång, även om det är precis det man vill. Vakna upp till en dag då allting känns helt självklart. Då frågetecken går att räta ut och alla "MEN" suddas ut. Jag vill vakna till min egen och andras acceptans i morgon. Vill vakna i min egna säng med en känsla av ro och lugn, en inbyggd trygghet i varje andetag. Andas helt obehindrat. Ja, jag vill helt enkelt vakna i morgon! Vakna med Liv i hela mig. Det som för ett par år sedan kanske inte spelade någon roll, de små halmstråna i vardagen, är helt plötsligt det allra finaste. Det som läggs mest tanke och kärlek vid. Det är skönt att veta att man faktiskt utvecklas hela tiden, blir klokare och gör även de aktiva valen konstruktiva. Älst är kanske inte visast, men nog lär man sig hela tiden. Oberoende av ålder, personlighet, yrke, status. Man blir nog aldrig full-lärd.

 Mamma

 jag längtar hem