Det är inte varje dag, men nog händer det ganska ofta. Jag faller in i något tankemönster som egentligen inte är annat än okonstruktivt. och jag ifrågasätter hurvida jag faktiskt går framåt eller står och trampar på samma ställe. Men så ser jag tillbaka över de åren som gått och saker har minst sagt hänt, JAG har tagit MIG över både det ena och andra hindret. Nu har jag bara resten kvar och jag vet att jag kan! Jag måste bara tillåta mig själv att ta den tid jag behöver! Men hur lätt är det när man är otålig som ett litet barn på julafton?

 Snart ska jag ta mig en liten fika, i eftermiddag planerar jag att vara lite social, vid 17 tiden blir det tacos, det va evigheter sedan jag åt. Mycket mycket gott. Det blir nog en trevlig kväll. Och natten hade jag tänkt spendera i min alldeles egna säng, fast får ju fajtas om plats med 2 kelsjuka katter, men det gör mig ingenting!! I morgon är en ny dag, en ny vecka, planeringsmöte och kanske leder det till något nytt, en ny början av ett nytt kapitel. Ett avslut på något jag inte kunnat avsluta tidigare, en start på något som i längden bara kan bli bra!? Jag håller tummar och tår. Vet att det kommer krävas mycket av både mig och de omkring mig, men jag är beredd att satsa. Och jag vet många som är villiga att stötta. Som "T" så fint sa; "Ida du vet väl att Drakar Lyfter I Motvind". Och jag är kanske på väg att lyfta nu, som den drake jag tydligen är :P

 Och jag har en dröm...