Senaste inläggen

Av Ida - 21 oktober 2009 09:07

    

Mina Bäbispresenter, blev såklart inte nöjd

(blir man någonsin det??)
Men detta är vad som ska levereras till bäbisen idag! =)


      

LÅNGpromenad utmed sjön i skogen, det va så vackert

fastän mina fotokunskaper inte är de bästa

och fasten är det skymmde betydligt mkt fortare än vad vi trodde!!


Nu ska ja ila iväg till tåget mot Kalmar!!

YEY!!


_______________________

20.22

        

Sjunde himlen, i natt kan jag sova med ett leende på läpparna! 

Av Ida - 20 oktober 2009 14:07

 Wie, idag har jag en äkta up-to-speed dag. Jag är helt galet speedad och har varit igång hela dagen. Rensat avloppet i duschen (BEHÖVS när man fäller så in i helskotta vill jag lova!!), duschat, plockat undan den rena, vikta tvätten som jag tvättade igår, promenerat ner till stan, varit på apoteket och hämtat ut flour att gurgla i, bokat biljett till Kalmar för morgondagen, varit och handlat LITE (ja, betoning på Lite, har noll fantasi och vet aldrig vad jag ska handla hem. Därför är det ja, dyrare, men enklare, att köpa för varje dag vad jag ska äta. Fast har ju handlat hem "bas-grejer" som ris, havregryn och knäckebröd!), har varit på vårdcentralen för ett snabb besök, kommit hem och plockat upp varor och sitter nu här lite till o från medans jag håller på att fixa klart bäbis grejerna som jag ska ta med mig som presenter till Kalmar imån. Måste ju få det färdigt idag, tur jag inte har så mkt kvar. Kommer jag ihåg det så ska jag lägga upp bilder på det senare ikväll, mina pyssel-konsverk! höhö.


 Vid 17-tiden ska jag ut på hundpromenad med golden-vovven Nelson, mys mys. Fast kom på nu att ja måste köpa hem mer hund godis! *gör en notering i minnet att det måste göras vid nästa affärsbesök* Jag tror vi skulle ut i Bokhultet och traska med den lille myshunden. Synd att inte solen skiner, där är underbart att gå en solig höstdag. Idag är det ruggigt ute, men än så länge håller regnet sig borta. Håll tummarna för att det fortsätter så. Och önsksar lite lite att solen hinner komma fram bakom alla molnen tills vi ska gå, ingen större chans, men man kan ju alltid hoppas!:P


 Nähä, nu ska ja återgå till arbetet.

Av Ida - 19 oktober 2009 20:42

 Så kära vänner, idag har jag inte mycket att skriva om. Eller jo, måste rapportera att jag otroligt nog, efter att inte ha vågat mig till tandläkaren på snart sex år, endast hade ett hål! Ett enda hål, och inte någon tandsten o inga tandfickor eller va de nu hette. Mycket ointressant information ja vet, men ack så viktig för mig :)


 MEN, idag tänker jag slå ett extra slag för min älskade bror och hans enorma engagemang på sin post som ordförande i UMR - Ungdom Mot Rasism. Valet till nya riksdagen närmar sig med stormsteg och SD får allt mer plats i media och i samtal i vardagen, det oroar mig - och säkert många andra - att det så tydligt pekar på att de efter nästa val kommer få plats i riksdagen. Jag är verkligen inte ett dugg insatt i politik, tyvärr får jag väl säga, då det handlar om det land vi alla lever i. Det land som vi och våra barn och barnbarn senare ska leva i. Där även jag bär ett ansvar för hur och vilka som ska komma till makten och "leda" oss. MEN, min bror - Ola - är mer engagerad än någon annan jag någonsin träffat. Han är otroligt insatt och han kämpar verkligen för den lilla människans värde. Han är en underbar människa och trots att hans relativt unga ålder (22 år) så är han en av mina största idoler och starkaste förebild. Så, ta några minuter och följ hans kamp, va med och fajtas för att inte SD ska få någon makt. Ola Karlman - Ordförande UMR

Tack för idag, och tack för er tid.

Av Ida - 18 oktober 2009 12:01

 Hela förmkddagen har gått, har inte ftt mkt vettigt gjort, mer än att renbädda sängen. MEN, det är inte dåligt det vill jag lova, med bolltäcke och allt. Det är ett litet pyssel att få ihop det så det ligger rätt i påslakanet! Och jag kommer vara stolt över att jag gjort det ikväll när det är dags för sömn igen. För det finns inte mkt som slår att krypa ner i en renbäddad säng!! Den numera traditionella havregrynsfrukosten är intagen och Jag halvglodde lite på nyhetsmorgon tidigare, Som av en slump hamnade jag mitt i en diskussion om hurvida det är rätt att placera självdestruktiva tjejer tillsammans med brottslingar på olika rättpsyks avdelningar runt om i landet. Det skulle tas upp på Kalla Fakta ikväll också, så kl 19.20 är det TV4 som gäller för min del.


 Det slog mig i morse när jag låg och skruvade på mig i sängen att det är tametusan knappt mer än 2 månader kvar till jul. TVÅ MÅNADER!! USCH! jag som bara avskyr julen, hur fasen ska man ta sig igenom den detta året? Och allt som MÅSTE göras, fixas och fejas!? Nej, julen harja ingen som helst förståelse för. Låsa dörren och vägra öppna den på 2 veckor där runt jul och nyår känns ganska lockande. Och bojkotta all jävla äcklig julmat, bara äta lasagne, pasta, ris, och massa annat som INTE är ett dugg julmatigt. DOCK, Mormors godisar vill ja ha, det är de godaste man kan stoppa i munnen, tro mig. Och det är tametusan helt omöjligt för mig att lyckas med att koka dem. har försökt tre jular i rad nu, och visst blir det någon slags godis, men alla gånger har det blivit olika konsistens på dem, och aldrig blir det mormors godis. Ska se om jag kan beställa en omgpng av henne i år igen!

 Julklappar är överskattat dessutom, hysteriskt och helt jäkla meningslöst. Snacka om äckta omtanke, man köper massa saker till varandra en dag om året, inte för att man vill, utan för att man SKA! Äsch, what ever.

I min almernacka ska julhelvetet strykas...


 Ursäkta språket i detta inlägg, julen gör mig visst aningens uppretad?!

Dags att sluta nu, ska pallra mig bortåt vägen.

Ha en fin dag!


_______

16.33


 Jag har fastnat vid datan igen. har faktiskt suttit här i evigheter nu. Vart tog livet vägen liksom, sitta här hela daganrna, inte alls spännande. Nej då, har inte suttit här hela dagen, varit iväg en bra stund faktiskt. men ändå,


 Känner mig så tom på ord, vill skriva så mkt, för det är så mkt som snurrar inuti mig. Men jag vet inte vad jag ska ska skriva, och jag vet inte varför jag ska skriva det, och framför allt inte här. Den lilla skaran som läser här vet för mkt om mig för att ta det jag skriver med en nypa salt, och skulle någon annan trilla in här och råka läsa en rad så skulle de inte förstå ett smack. Lite meningslöst helt enkelt.


 De talar om kärlek ibland, människorna runtomkring mig. Och jag undrar så om det verkligen finns, om jag verkligen vet vad det är. Jag trodde mig älska en gång, men va det verkligen kärlek, eller bara ett skrik efter bekräftelse? Jag vet inte vad det va. Kan inte beskriva de två åren tillsammans med honom på ett enkelt sätt, för de va inte enkla. Inte på något plan. En balansgång mellan känslor, tankar, viljor och tvång? FÖrutsättningarna och vardagen runtomkring va väl inte de bästa, och mina beteenden va redan invanda när vi träffades. Usch, de snurrar i mitt huvud, hur kom jag in på detta? Tragiska människa! Lyft på ditt feta arsle och ta dig ut i höstsolen ist!

Yes I will!!


course times goes bye...

Av Ida - 15 oktober 2009 22:13

"ge mig en kyss innan du går att bygga en dröm på.."

Av Ida - 10 oktober 2009 16:40

 Det har minst sagt varit fulla dagar denna veckan, och kulmen nåddes väll efter gårdagens beslut att inte gå in i DBT terapin just nu, kanske senare, men inte just nu. Vi va överrens om det så det blev inga diskussioner eller så. jag är välkommen att börja när jag än känner mig redo. Bra deal, men allt velande och fram och tillbaka har verklgen tagit på krafterna. Men nu är detta beslutet avklarat, och ni som lider av extrem beslutsångest kanske kan förstå att det inte varit en lätt tid de senaste. Men nu är det till att ta nya tag och hej och hå!


 Och jag har ÄNTLIGEN skaffat mig en ny mobil *korsa i taket*, det blev en sådan som jag tänkt mig men en vit. Ja, den är faktiskt vit, vit och lite lila. Ja den är lite orginell och jag kommer ju smiutsa ner den med detsamma, Ida och vitt funkar ju inte sp bra ihop.. tur man kan torka av den :) Så idag har jag, regnet till trots, tagit mig en (för mig!! - latast i stan) ganska lång promenad på ca 1½ timme. Blev ju inte så mkt kort som jag hade velat, vill ju inte börja med att få fukt skador på mobilen, men några stackars bilder blev det iaf :)

     Löven är så vackra nu

  Stiiiiina, kommer du ihåg. Det va här Zelda högg mig i häcken. Idag va de kallt och ruggit!

   Visst ser det ödsligt tomt ut, i somras va här fullt med folk, allsång i lineparken.


     Kanske talar mitt ansiktsuttryck bättre än mina ord? Vad som finns inuti mig just nu?


Ikväll är det iaf fotboll, Heja Sverige! Men först; en kopp te, vika ren tvätt och sen jäkla smäller det !!

Sen dog motivationen att skriva mer. Ni får nöja er med denna skiten idag!  

Av Ida - 7 oktober 2009 13:08

  

På kvällen den 6 September 2009 föddes en liten flicka

nästan 53 cm lång och en vikt på 4590 gram

Linda och Daniel blir föräldrar för första gången

Det är ett mirakel, en liten ängel

Lycka till med allt och kärlek till er alla tre

Av Ida - 5 oktober 2009 17:56

 Från att ha gått och frysit i flera dagar nu har ja helt plötsligt blivit tok-varm, galet! Är det klimakteriet ändå? Varm är jag iaf, fast ska ut en tur sen så lär väl svalkas ner då! I fredagskväll va det ISKALLT vil jag lova, Ja höll helt seriöst på att förfrysa. Va med syster Ellen och Emelie ute en runda, det började redan hemma hos mig faktiskt. De kom hit redan på eftermiddagen, vi åt mat och drack lite, kollade till en början på Yrrol men bytte helt komikergäng och gick över till HippHipp ist vilket helt klart gav mer skratt och glada miner. Tiffany Person är ju en stjärna! :D Vi promenerade sedan ner till stan (jag gick hand i hand med min cykel, som troget följer med mig ut på mina nattliga äventyr numera) och eftersom att syster yster har aningens l'ngre ben så fick Emelie och jag kuta på som bara den, men visst gjorde det så vi höll värmen lite :P Vi halkade in på Pauze (eller va det sports? jag lär mig aldrig vilket som är vilket?) och stötte där på lite glada människor som vi tjattrade lite med. Det va himlans trevligt, men jag måste ju erkänna att jag hade en del av mina tankar på annat håll, och syster märkte av det och försökte få mig att inse att det är inte värt att hålla på att skicka sms och "fjanta" sig för ´honom´, hade han velat träffa mig hade han hört av sig. Han visste vart jag fanns. Men jag blir arg på mig själv, för ja är lite som en förälskad fjortonåring. Iaf lika förkrossad över att inte få respons, och framför allt att över mina misstankar om baktankar.

 Jag tog den blåa faran hem innan ens halva kvällen hade gått, men jag va trött, frös och hade haft det trevligt. Så vi skruttade hem över kullerstenarna, blå faran och jag, är lika överaskad varje gång - när faller den sönder helt?

  


 Annars har jag varit ganska passiv i helgen, tagit det mest lugnt, men det måste man oxå få göra. Idag har jag haft lite möten och sådant "spännande". Tankarna snurrar över de val jag ska göra innan fredag. Hur jag vill göra, vad jag ska göra, med närmsta framtiden. Ny terapi? Mindre terapi? Plugga? Arbetsträning av ngt slag? Sådana beslut som känns som att de kommer avgöra hela min framtid, vilket jag rent LOGISKT vet att de INTE kommer göra. Men som vanligt är känslorna inte så logiska och tankarna bildar ett trassligt kaos i hjärnan. Försöker bolla tankarna lite ibland, önskar att någon annan kunde bestämma. Men det är ju bara jag som kan ta besluten. Tur att man inte är en sån där med extrem jäkla beslutsångest, det kunde ha blivit jobbigt.. Humpf...

 I will report more when I made my choice.


 Tiden går och nu har kompisen gått tre dagar över tiden, bäbisen växer och hon vill så klart bara att den ska komma ut. Och jag är helt salig, tycker att det är såååå spännande. Hon har lovat att skicka ett sms så jag vet när det händer, men som hon sa häromdagen, ibland är vi så telepatiska så jag kanske till och med kommer känna när det är dags, utan att hon meddelar. Och vem vet, kanske ligger jag här hemma på min säng och kvider? Allt är så fantastiskt, ett mirakel. Och jag får vara med om det, även om jag numera bor 11 mil från henne. Jag får vara en liten del i ett stort mirakel. Vad jag längtar tills det blir min tur, när den tiden är mogen!


 Ikväll är det Svenska Hollywoodfruar på tv, och jag hatar sånna program, men tyvärr. Jag måste se det. Allt är så tragiskt. Men hur tragisk är inte jag som planerar att titta på det då?! Well well, i brist på annat :)


 Ha en fortsatt trevlig kväll kära läsare.

Ovido - Quiz & Flashcards