Tiden går så fort, och samtidigt så långsamt. I natt är det på dagen 3½år sedan, ibland känns det som evigheter sen ibland känns det som igår. Jag försöker att plocka fram de fina minnerna med dig. Alla skratt, de vackra smsen, dina underbara ögon och ditt fantastiska leende. Alla kort-partier (som ja oftast förlorade), kvällen på bion, natten vid mitt köksbord, snön vännen, dina stövlar, de rosa tröjorna din pappa så fint fick gå och byta ut mot gröna - du vägrade ha rosa, besöken på avdelningen hos dig, rum 8, korsordstidningarna, tårarna, drömmarna, vänskapen, kärleken, Dig! Men det är ofrånkommerligt, det mörka. Usch, det gör så ont att veta att det skulle sluta så. jag önskar att jag kunnat lägga armarna hårt om dig och hålla dig kvar i livet. Frågar mig hela tiden VARFÖR!? Men, helt ovetande är jag inte. Skuldkänslorna gnager fortfarande. Vad kunde jag gjort annorlunda? Jag vet att du finns kvar hos mig, överallt och ingenstans, precis när jag behöver dig så finns du där. Samtidigt som du öppnade en dör till en annan värld så har du många gånger hållt mig kvar här. Kanske är det dina vingar som bländat mig i dörröppningen?

 Det är tungt utan dig, men jag har dig här, i mitt hjärta har du en egen plats. Jag saknar dig så fruktasvärt mkt! Önskar ja kunde vrida tiden tillbaka, vi skulle ju ha picknick i det gröna. Bara du och jag. När sommaren kom kändes picknick utan dig inte alls lockande. Picknick själv va inte det vi (jag?) pratade om. Du har lämnat ett stort tomrum.

 E, jag kommer aldrig aldrig någonsin att glömma dig. Vi ses igen, när den tiden är mogen. TIlls dess hoppas jag att du fortsätter finnas här hos mig..

 Vad jag svamlar, saknad och smärta kan få en att tappa fattningen.

Trycker undan tårarna och bestämmer mig för att försöka komma i säng ist.

God natt E, min vackra ängel!

 Fasen, ja är besviken. Har ju gått och laddat hela dagen för att se 100 meters finalen med Gay och Bolt ikväll, så insåg jag i em att finalen inte är förräns imån! Snacka om felberäkning, borde ja väl fattat att det ska vara försök, kvart och semi finaler först? IQ Badboll på HÖG nivå! Men imån vid ca 21,30 ska ja sitta spikad framför dumburken ich heja som fasen på Mr. Bolt, han är så jäkla skönt den killen, går ju inte att tycka illa om honom. Han bara flyger ju fram, som en snabb kamel eller ngt på banan. Han är ju lång med, blir bara långa kliv! :D Heja Bolt!

 Vad ska man göra en lördags kväll om inte sitta och fundera på att sätta igång med städning? Snacka om att man har ett liv va?! Men men, min lgh behöver städas, mina fönster behöver putsas och jag vill lägga mig i en renbäddad säng. Men jag får nog vänta till imån! Kanske kan jag komma igång hyfsat tidigt, bara man kommer igång så går det ju faktiskt rätt fort. Bor ju inte i ett stort slott precis!! Önskelista; nya gardiner till vardagsrummet! *noterar*

 Åh, smsade med Linda innan, hon kommer ev. till Växjö nästa helg. Kanske skulle det va kräftskiva hemma hos hennes mamma då - Ida är välkommen! Yey! :) Sen föreslog hon att vi dagen efter skulle gå ut och äta hotellfrukost! JA! Alltså, de är helt knas, jag är 25 år och har aldrig bott på hotell, aldrig ätit hotellfrukost (jo, när ja va 4 och bror min låg på sjukhuset i lund. Men tro mig, det är inte frukosten jag minns av den perioden!). Och alla säger ju att det ska vara något alldeles extra. Så det kanske ska göras, Linda röstade för ett hotell med våfflor och sylt på frukostbordet. Jag måste säga att det låter lite mastigt för en frukost. MEN, bara för att det finns behöver man j inte äta det! Men det vore mysigt att göra något sådant med Linda. Dessutom måste jag ju träffa henne och se så att magen växer som den ska! Åh, tänk va tiden går, mindre än två månader kvar! TOKSPÄNNANDE!! Vänner är så viktigt!

 Utanför fönstret öser regnet ner, jag ångrar mig djupt att jag inte inskaffat ett par gummistövlar ännu. Fasen! Har ju tänkt göra det i EVIGHETER! men det blir ju aldrig av, pengarna ska ju räcka till så mkt annat. Men nu måste ja snart ta o prioritera ett par stövlar - det är bud på det. SKulle hemskt gärna slängt på mig regnmundering och tagit en promenad nu, om så bara runt huset. MEN, alltid hittar man svepskäl att låta bli - idag är det att jag inte har några gummistövlar! Illa!

 Jag hade framme mina färger och penslar innan, har en tavla att måla som ja borde gjort för länge en, men jag va inte riktigt måleri-inspirerad så det blev ingenting bra alls. Tråk men ändå, att kladda med lite färger är oftast inte fel! Plockar fram barnet i mig! hehe. Satt och funderade på att även plocka fram ull, såpa och vatten och ge tovningen en chans, men jag la ner den tanken. Är trött och det är någonting i luften som jag reagerar på, någon slags allergi? Och jag har ina funderingar på om det kan vara just ullen? Orkar inte med mer rinnande ögon och täppt näsa idag, de räcker så gott som det redan är. Tänk att man ska å o bli allergisk på äldre dar :P

 I mån är det fredag igen, jag ska fika med en gammal vän som jag faktiskt inte umgåtts med ordentligt på säkert tre år, social som jag är (hmpf?) så är känslorna blandade. Inte pga henne egentligen, för hon är en hur trevlig tjej som helst. Men jag har ju lite svårt att "vara Ida" när de väl kommer till kritan. För frågan är ju; vem fasen är den där Ida?!

 Idag har jag inte mkt spännande att rapportera alls faktiskt. Känner riktigt hur tråkig jag är ikväll! haha, tur att det bara är ja och tvn här! Och så blir det resten av kvällen. Najs!

 Ellen, ha det så trevligt i GBG i helgen. OCh gör nu inget som inte jag skulle ha gjort! Va rädd om dig och akta dig för fula gubbar!!! :)

[Sötsugen? JA! En MC Flurry hade inte suttit fel!! Gör det någonsin det? :P]

Det finns inga ord. Därför tillägnar ja min vän Marie och henes nära och kära denna blomma. Försök att ge lite hopp och värme i det hemska som har hänt. Och Marie, Jag finns här för dig-föralltid!

 Oj oj oj, det är allt jag har att säga om gårdagen, eller nej, jag har mkt mer att säga. Och lite av det kommer jag dela av mig med här!

 Klädslen blev inte alls som jag hade tänkt mig, kändes inte bra alls. Så slutade med att ja fick på mig någon ljusröd långärmad, svarta leggings o en vit tunika över det. Det fick duga helt enkelt. Lite efter 19.00 mötte ja upp syster Ellen och hennes kompis Emelie nere på stan. De hade öl i väskorna som skulle drickas upp innan vi kunde göra ngt annat. Ja dricker inte öl för de är tametusan inte ens lite gott, men ja va sällskap (ett jävligt bra sådant oxå;) ). Vi satt nere vid sjön och Ellen lyckades med bedriften att tappa ner ölen i vattnet, varpå hon hävde sig ut över bryggkanten - säkert en meter ner till vattnet - skriker något i stil med "håll fast mig, ja måste ha ölen!". Ja lägger mig över hennes ben så hon inte välter över medan ja skrattar åt henne, Emelie och ja va övertygade om att ölen va öppnad och insåg därför inte riktigt meningen med att plocka upp den, men ungen fick upp ölen och det visade sig att den inte va öppen. Kamerorna användes relativt flitigt denna kvällen, men just detta - kanske kvällens höjdpunkt - förevigades inte på bild! Attans! :)

 Vi tågade sedan upp till "sports", Ellen bjöd på barcardi breezzer, melon förståss, och vi blev erbjudna att slå oss ner i ett "grabbgäng" på 4 st. De va allt lite glada i hågen redan innan vi kom in, men ja antar att de va som män är mest; pratiga, snuskiga och stundtals väldigt självgoda? Men, kaxig har ja inget problem att vara när jag vill så ja va rätt bitsk jag oxå. Ja knäckde dem nog lite när ja gissade deras ålder till runt 40, de var tydligen inte mer än 35. Men det va visst en väldigt känslig punkt. De bjöd iaf på drinkar o hjälpte oss att förgylla kvällen lite. Det blev ett abrupt slut o helt plötsligt skulle vi gå därifrån - vilket nog va tur det. Ingen av oss behövde ha mer alkohol i kroppen då, vi va klara med den biten. Resten av kvällen spenderade vi spatserandes fram och tillbaka i staden, största delen på stationen i väntan på systers buss hem. Det blev lite arga grymtningar från hennes sida åt både det ena och det andra hållet. Men det värsta va nog att inte bussen kunde köra hem henne till hennes säng direkt, utan att hon skulle bli tvungen att vänta i över en timme. Men det gick bra, Emelie mötte upp sin bror och kusin tror jag det va, Ellen kom hem helskinnad och fick sova i sin goa säng och jag fick skjuts hem av N på boendet, snacka om att va snäll. Erbjuda sig att komma ner till stan och hämta mig 20 över 12 en fredagsnatt, när det faktiskt egentligen inte är något han MÅSTE göra. Men jag tycker om N, och jag är tacksam för att han kom. Hade inte orkat att varken gå runt på stan mer eller gå hem i natten, verkade gå väldigt dåligt med kvälls/natt bussar hem till mig. Illa illa! MINUS till länstrafken! På det hela taget va kvällen ändå helt okej, med många goda skratt och väldigt härligt sällskap :D

 Så vaknar tankarna till liv, den där viljan som oxå är den där rädslan. Att kanske någon dag träffa någon, kanske någon dag få vara det där lilla extra i någons vardag. Men jag liksom snubblar på tankarna. För jag kan inte någonstans i min verklighet, min vardag, se hur det skulle kunna hända. Jag är inte den personen man inleder ett förhållande med. Jag är en jäkel på att visa upp en bild av att vara den självsäkra tjejen som jag tror att folk vill se. Men är jätte rädd för att släppa någon nära, endast snabba beröringar och väldigt lite visad hud. Vem vill/kan/skulle orka leva med mig och mina "hemligheter"?

 Iaf, två bilder från kvällen. Första på mig och syster när vi möttes upp. Andra lite senare inne på "Sports". Undrar varför vartända människa vi möter tror att det är jag som är lillasystern? ;) Ja får köpa styltor! =)

By the way; Försvaret för hur ja ser ut på det andra fotot va att ja hade nog inte alla hästar hemma just då ;)

 Oj oj oj, vad är detta. Jag tror allt att min syster fått mig att gå med på att åka ner på stan och "festa" till det lite ikväll. Det är Karl-Oskar dagarna i stan denna helgen, så det kommer ju lite kändisar och sånt. Dessutom är det ju varmt ute, så det kommer nog bli mkt skit på stan oxå, tyvärr, men det hade jag tänkt hålla mig ifrån! Syster min skulle ta med sig kamera så kanse kommer de upp bild om några dagar på kvällens outfit! Vem vet?! ja vet inte om jag ser fram emot det eller inte, på ett sätt är ja super laddad, KUL att träffa Syster och hennes vänner som jag känner en del sen innan. Samtidigt är ja lite vemodig, folk, fylla, social. och jag är livrädd att ja inte ska fixa det, så många "tillställningar" har slutat med panikångest attacker, jag vill inte att ngn ska se det. Men vi får väl se. Håll tummarna för mig, ikväll ska ja rocka röven av stan.. Eller ja, kanske :P

  Med utgång kommer problem som; vad ska jag ha på mig? Ja känner mig totalt uppsvalld och otäckt äcklig, det underlättar inte precis. Vad ska jag göra med hårert? Smink? Äger iofs bara maskara så det blir ju inte så mkt av den vanan! Ta mig dit? Ta mig hem? Ah, ja vill lixom ha allt planerat! Kontroll mina vänner, det är minst lika negativt som det är positivt. Men men. Ja ska försöka hålla det under styr.

 Funderar på klädseln, jeanskjol o leggings funkar väl alltid? o någon lågärmad tröja (önskar ja kunde ha något fint linne eller något. Men jag lovar mig själv att den dagen då jag känner mig redo för det, den ska komma!!!). Håret blir svårare. Vet inte hur man bör/ska/borde se ut nu för tiden? Ja, vi får la se.. de får iaf bli mina "wannabee-converse" skor (99 kr på maxis barnavdelning;) ) så skorna är lösta.. Gut gut!!

 Nähä, nu måste ja sysselsätta mig lite, blir rastlös av att sitta här o bara dega.. Seg deg.

 "Rock´n´roll dude"

PS; Stina, minns du våra sk. förfester på teleborg? hehe, inte bara dem, allt med dig va roligt! Promenaderna m Zelda och helt eneklt DU!

PS2; Linda, förfest med dig kan inte gå fel, blonda fläckar mitt på huvudet när ja skulle slinga ditt hår, allt hemlighetsmakeri med att gömma pojkvännen för familjen, du o ja som poserar i (ett ouppfyllt) badkar!

Oj, det låter verkligen som att ja är en redig partypingla, men kan nog inte leva upp till det, inte ens i närheten. Senast ja va ute (1½timme o ja han dricka ungefär ½ barcardi breezer) va när syster fyllde 18 år, och det är idag, på dagen 20 månader sedan! Så nej, detta är inte känt terretorium för mig. Men med syster får ja va lite trygg, Hon är bäst!

Smell you later o ha en fin fin kväll ni tappra få som råkar ramla in här lite då och då!

 Yey va ja är bra på att uppdatera här, antar att det beror på att det inte händer å mkt spännande i mitt liv just nu. Jag är kroniskt trött och allmänt seg. Men man har väl sådana perioder ibland antar jag. Även solen har sina fläckar heter det ju! hihi. Det är väl bara till att acceptera.

 I fredags fyllde fina vännen L 25 år, och det stör mig ngt så förbannat att jag inte hade råd att åka till henne och fira henne. Försökte (ännu en gång) få mamma att låna ut deras bil men Icke, i hennes o hennes mans ögon är jag stämplad "psykfall" och kan därmed inte köra bil längre. Det som gör mig så ledsen är inte att jag inte får låna bilden - det är deras och de bestämmer givetvis över den! utan att de aldrig kan säga rakt ut varför, de kommer med dåliga bortförklaringar som äter sig in i själen på mig. Nej, ja hade inte blivit glad om de sa att anledningen är för att de inte litar på mitt psyke eller så, men ärlighet är fasen så mkt bättre än bortförklaringar och lögner - ja, jag är nog bitter. blä! Men jag ska tametusan försöka komma iväg till L snart ändå. På ngt sätt ska ja fixa det! Thats it!

 Till helgen är det Karl-Oskar dagarna i stan, festligheter hela helgen med artister, karuseller och diväsre annan unerhållning. Fast ja vet ej om ja ska ner någonting, är ju inte direkt någon party-pingla och att tränas med massa människor är inget som lockar, men vem vet. kanske drar jag mig neråt en liten stund iaf. Vi får la se.

 Mitt nya beroende (förutom det stående; gurka!); nektariner! Ni må tro att ja käkar nektariner. Kan rapportera att magen inte mår speciellt bra utav det. Lite oroligt blir det allt. heheh, det får det vara värt!

 Well well, kvällen ska spederas borta på boendet, kanske blir det film, eller bara spel och umgås? Ja vet inte säkert, men film tycker ja låter rätt lagom. De får ju tänka på att ja är gammal och trött ;)

 Tänk va tiden går, snart är det Augusti, augusti skriker ORANGE i mitt huvud, kanske för att de känns som att då är det snart dags för övergången till hösten? Ah, skönt närdet blir lite svalare, och jag tror att jag nämnt det förrut, höstens färger är ju helt underbara!! Det jävliga 'är ju bara att när hösten kommer är det ju närmare till julen, och julen bara hatar ja så den vill ja ju inte ska komma - hah, snacka om positivt tänkande? Ett steg i taget, en dag, nu ska ju först Juli ta slut. Hur hamnade jag helt plötsligt på julafton? Mycket märkligt!!

 Idag har jag brännt ännu lite pengar på panduro, pengar som jag egentligen kanske inte borde lagt där, men nu gjorde jag det iaf och inhandlade lite pärlor, fick mersmak av armbandet jag och M knöt häromdagen, så nu kommer jag kanske mssproducera sånna, om jag bara kommer igång och får in ett tempo eller så, så ska det nog gå jätte bra. Det är bra med små pyssel att födriva tid med ibland, att knyta armbad tar inte heller så stor plats, ska jag tova eller så tar det ju upp halva golvet. men faktiskt, tova är skitkul! Yepp yepp, ja har många projekt på gång verkar det som. Hm.. Det är som vanligt, aldrig en sak åt gången - typiskt mig!

 Igårkväll hade ja inte mkt för mig, så det slutade med att ja klippte håret. Har inskaffat en sax relativt nyligen, så använde den. Men ska rapportera att de är jäkligt svårt att klippa sig själv, iaf bakhuvudet. Så ja har ingen aning om hur överjävligt det ser ut egentligen. Men å andra sidan, jag slipper ju se det :P Ingen som sagt ngt idag iaf, så det kan väl intevarit allt för hemskt. Skulle bara toppa det men det blev en rätt stor hög hår på golvet när jag väl va klar, men det va väl behövligt och där tjänade jag in flera hundra kronor. Yey!! (kanske va det för de hundralapparna som jag köpte pärlor idag? hihi)

 Ikväll händer inte mkt i mitt lilla skyffe, ska försöka kurera min värkande mage, synd att ja ej kan säga att smärtan beror på att ja har en växande bäbis där. Tyvärr får jag nog erkänna att förklaringen snarare beror på något i stil med magkatarr/magsår. Men men. Det kommer och går, så snart är magen säkert bra igen!

 Jag är en sån människa som mer eller mindre konstant går med en extrem seperatinsångest, jag vet ju om att människor kommer och går i ens liv, det är liksom en del i allt, det är naturligt. Men jag går och oroa mig hela tiden, får en klump i magen varje gång jag tänker att jag tycker om någon, eller uppskattar att någon finns i mitt liv. För det kommer direkt, som en akut baksmälla eller något. Rädslan för att denna personen ska försvinna, aviktigt lämna mig, eller ja. You get it!? Jag blir helt knäpp på mig själv, så kan man ju inte gå och tänka, det mår man ju dåligt av. Men fasen va det tär, försöker vända på tankarna. Det är svårt.

 Det finns anledningar till varför det är så svårt att släppa folk in på livet, att lita på folk. Detta är en av dem....