Idag har jag återigen fått smaka lite på det fina i livet, värme, kärlek och betydelse av människor i ens närhet. Har tillbringat största delen av dagen med kära vännen Linda, hennes trevliga mor och lilla underbara Nellie. Vi sprang på stan i snöstorm, lunchade, letade pyssel till Nellies dop, lämnade lilla mamma på frisören, bytte blöjor, bäbismyste, ammade (mja, just det kunde ja ju inte hjälpa till så mkt med:P), fikade, färgade Lindas hår, pulsade i snö, kelade med goldenvovven Zack, pratade, skrattade och jag har uppskattat varje minut! Eftersom att ja är så jäkla bra på att ta bilder o blir super najs på dem oxå så lägger ja upp bilden på mig o Nellie, en liten glimt av resultatet av mitt hår-färgande senaste dagarna syns oxå, Nellie ser mest chockad ut. Men så underbar hon är detta lilla barn.

Hon är ungefär 3½ månad nu, och på söndag ska hon döpas. Satt härom kvällen och knåpade ihop en liten låda , eller ja, jag hade en låda som jag klädde med rosa papper. Fast, ja blev inte alls så nöjd med den som jag ville, så känns sådär kul. Innehållet är väl ändå det som räknas? Är dock inte speciellt nöjd med det heller :P Men jag ska försöka fixa en liten sak till. Vi får se, ännu är det inte söndag. Och jag vet att det beror på dum prestations ångest och höga krav. För egentligen är det ju tanken som räknas. Och tro mig, tanken är inget annat än god. <3

Har inte mycket mer att skriva idag, Linda och Nellie har varit hela min dag.

Kärlek till dem.

..och så tog orden slut

 

Linda

28 januari 2010 20:10

Mandometer heter det, dagverksamhet för ätstörde, vi gör typ ingenting mer än att äta, har gjort en miljon armband och i o för sig sjungt sönder rösten på singstar:P...
vi har ganska kul, två bullimiker och fyra anorektiker, lite intressant, den yngsta är 14 och den äldsta 27, så ett litet spann.
Jag tror att det hjälper, men det är riktigt jobbigt, har fått ett matshema som inte är det lättaste att följa, jag har aldrig i hela mitt liv ätit så mycket:/.
igår fick jag ett bryt och börja stortjuta efter maten:/..
men jag hoppas på att bli bättre i alla fall.

Hur har du det?
Tänker på dig!
Kramar

http://promig.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Livet är Grymt sa grisen.....

"kom och sätt dig här och visa nått så jag blir glad, sudda bort de sista spåren av en jobbig dag..." Med musik kan man förmedla mycket, och många gånger kommer jag på mig själv med att tänka tanken att - denns textraden är klockren, varför är...

Trötta omtummlande dagar Under ytan Framtiden oviss Fragment från dåtiden Alla dessa känSlor Tar tid att finna Identiteten, mitt jag, mitt allt Drömmar att förverkliga EnergikrävAnde, enviShet Rivande rädsla med mål att övdrvinna! ...

....ett livstecken, lite blandad kompott ur en vardag.