Ikväll snurrar tankarna i huvudet på mig, och jag känner mig så konstigt filosofisk och märkvärdig. Det finns saker som går upp för mig nu, beteendet som förklaras med en handling som jag ej funnit förklaring till ännu. Men det upptar mycket tid i dessa tider. Jag va ute innan, trots att klockan bara va lite över åtta så kröp mörkret runt mig. Och jag trotsade min egen rädsla med dumdristighet, gick igenom två små skogspartier utan lyse. Ibland förstår jah mig inte på mig själv, men efter mina klarsyntheter idag så kanske det va befogat...?

 Jag ramlar runt i förvirringen. Kastar lasso efter de känslorna som aldrig tycks lägga sig till rätta. För jag vill göra det från början, det rätta, det enda rätta. Finns det något som är rätt och fel?

 Jag har avslöjat mig själv, och nu kan jag bara försöka göra det bättre.

Det finns en famn som gör mig varm!