Jag har helt fastnat i pärlor, band, knutarnas, Armbandens värld! Jag knyter armband på löpande band. Men jag börjar tröttna på att knyta i stort sett samma knutar, måste lära mig något nytt. Vart kan man lära sig nya knutar? Har letat och letat på nätet, men ja är väl inte tillräckligt bra på det där, hittat lite men inget som jag direkt fallit för - tips mottages gärna!! :D Roliga är att jag använder aldrig armband själv, jag har aldrig använt smycken alls i någon större utsräckning! Men Att göra är lite kul. Ett tidsfördriv så väl som något annat! :) Kanske blir det årets julklapp? Vem vet? :P

 Sitter och halvglor på hm´s hemsida, hittar fina klänningar som jag VILL VILL VILL köpa. Men, fina kläningar är inte min grej, för tillfället vet ja inte riktigt vad som är min grej, försöker prova mig fram, men mjukiskläderna står fortfarande ganska högt i kurs :P Men ändå drars blickarna till de där fina klänningarna! Det är väl det enda jag ångrar med att jag inte gick på studentbalen - det kanske va min enda chans att någonsin få klä mig så fint. och med fin frisyr, kanske smink, kanske till o med ett par skor som inte är foppatofflor?? :P Nu har ja ju klippt av mig håret, har ingen anledning alls att köpa en fin klänning och går ju väldigt gärna i mina foppatofflor. Men tänk om.. Någon gång i livet kanske? Men sen å andra sidan, hur skulle det se ut? Dessutom, baler och liknande tillställningar brukar betydahögklackade skor. Det skulle inte finnas ett enda helt ben i min kropp, och inte ett enda oskadat ledband. Jag har aldrig gått i höga skor, är faktiskt inte ens säker på att ja skulle dels få dem på fötterna, o om ja väl får på dem, skulle ja ens kunna stå? Ser på syster yster som utan jätte stora (om än lite vingligt faktiskt :P) problem trampar runt på sina höga skor ( styltor?). Jag förstår inte hur det går till. hehe, men jag antar att min kropp är mer gjord för typ fotbollskor och lera, än höga skor och vackra klänningar... men jag kan inte låta bli ändå. Som Askungen sa; Vad är en bal på slottet......?

 Undrar om de blåser upp till regn, och åska? Har legat vaken halva natten och lyssnat på regnet som slagit (!!!) mot fönsterbläcket. Positiva med regn är ju att det oftast tar bort lite av den äckligt kvava luften. Men jag vet inte, det blåser lite friskare idag (har dock inte varit ute så vet inte Hur friskt?), men jag har haft konstant huvudvärk i tre dagar nu, och jag skyller nog faktiskt det mesta på åskvärmen. Jag hade ju önskat mig lite sommar till, några mer bikinidagar bakom huset och lite mer chanser att få lite färg på den blekfeta kroppen. Jag VAR riktigt jäkla solbränd i början av sommaren, men hux flux så är ja blek igen, det är endast i duschen som kontrasterna syns efter vart bikinin suttit. Så mycket för allt det pressandet!

 FILMTIPS; I am Sam! Jag har sett den ett flertal gånger men kan ändå inte låta bli att beröras, såg den med Nicke på Sandviks i går och jag lipade som en liten barnunge, men jag va inte den enda som va berörd. Nicke hade allt lite svårt att kontrollera rösten efter filmen. Det är skönt att Nicke är så naturlig. Han är den han är och vågar visa det, med känslor och ord. Han är bra!

 En annan bra film som borde ses är; Allt för min syster! Jag läste boken först och när jag såg att den kommit ut på film så va ja ju bara tvungen att se den. Oxå en sån där tårdrypande film som bara sliter tag i hjärtat på en, det känns helt omöjligt att man inte skulle bli berörd. Jag älskar sådana filmer, de som berör, de som har ett budskap, de som bygger på verkligheten. Och ibland kan det vara skönt att se en sådan film och riktigt få gråta av sig, man måste - om inte annat - rensa tårkanalerna ibland har jag hört :P

 Snart blir det tur till Mc Donalds med Mia, ja ska ha en Banan MilkShake! I LIKE! Sen ska ja försöka lägga upp lite planering för hösten. Eller ja, försöka fundera ut lite stratergier för hur jag ska kunna samla ihop koncentration nog att sätta mig och plugga. Psykologi kursen har ja allt material och datum för tentor och så vidare, så det är bara till att sätta igång. Biologi kursen ska jag planera upp med läraren på torsdag. Fy fan va nervös jag är. Tycker inte om möten, tycker inte om möten när jag är i centrum. Och detta mötet är ju HELT o HÅLLET för min skull, för att lägga upp en individuell studieplan för mig. GAH! Men, hur nervös och orolig jag är, så är det ju ett faktum att det är för att det ska l så bra som möjligt för mig, för att jag faktiskt ska känna att jag klarar av det.

 Så här många år senare (för mig känns det som evigheter!) ska jag slå upp läroböcker igen, plugga, anteckna, notera, fundera, skriva, tenta, LÄRA igen. Som jag sagt flera gånger tidigare, det är verkligen en blandad känsla av spänning och oro. Men jag är så bestämd, Nu är det dags!

vill du lämna en kommentar

är det helt okej

är så nyfiken

på vilka som läser om mig

 

Mr. A

17 augusti 2010 17:00

jag är nog mer en stalker än bara en läsare ;)

 

Martina

17 augusti 2010 17:58

Hej Ida!
Tänkte bara kika in och säga hej! (Såg på din sida på FB att du hade en blogg.)
Tittar in lite då och då och läser om vad du hittar på om dagarna. :) Gud vad jag beundrar (och avundas) att du tar tag i att återvända till plugget igen! Själv borde jag gjort samma sak, då gymnasiet bara blev till 3 år av rent tidsfördriv och bajsbetyg. :P Vi får väl se.. kanske att du får mig att ta ur den där tummen och läsa upp ett ämne eller två så småningom. :)
Jag håller på dig och följer med spänning hur det går! Lycka till!
Kramar från Martina. (ja, ifrån klassen på katedral alltså. :) )

http://tinalottas.blogg.se

Ida

17 augusti 2010 20:04

Men Martina, det va otippat att du snurrar in på min lilla sida ibland, men va glad jag blev att du skrev :D Jag hittar ju inte på så jätte mycket om dagarna, men ja, det ska jag försöka ändra på nu. Jag vet inte vad jag skulle vilja kalla gymnasie tiden, men inte va det något ja är stolt över, något jag kommer någonstans med. Men det ska jag försöka skärpa till lite nu! Men måste börja någonstans och nu börjar jag här :P
Jag är såååååå avundsjuk på dig och lilla Melvin ska du veta. Snacka om att du har något i ditt liv som är mitt största mål, min största dröm. Så kanske har vi båda något att vara stolta över??
Tack för kommentaren, och ska se om ja kan läsa lite på din blogg! Lycka till med allt och framförallt med Melvin!

KRamar till dig!

 

Jenny

18 augusti 2010 11:48

Hej Ida!
Jag läser också din blogg!! Nyfiken på armbanden du gör, bilder tack!! =)
Lycka till med plugget
Kram

Ida

18 augusti 2010 13:19

Hihi, vet ju att du r här och snokar ibland, men ja tycker om kommentarer ju :P Hur är det med dig?? Saknar du oss massor? Kan säga att du är gigantiskt saknad, om inte annat så utav mig. DU ska ju va här o hjälpa mig med rutiner?? :P
OCH PLUGGANDET! :P

ja, kanske ska lägga upp någon bild, kanske. Mia har fått för sig att hon ska sälja dem. Men inte kan ja sälja ngt jag gjort, det rimmar ju inte, helt galet!
Well well, ska se om ja kan fixa till någon liten bild!

Va rädd om dig! KRAM

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Livet är Grymt sa grisen.....

"kom och sätt dig här och visa nått så jag blir glad, sudda bort de sista spåren av en jobbig dag..." Med musik kan man förmedla mycket, och många gånger kommer jag på mig själv med att tänka tanken att - denns textraden är klockren, varför är...

Trötta omtummlande dagar Under ytan Framtiden oviss Fragment från dåtiden Alla dessa känSlor Tar tid att finna Identiteten, mitt jag, mitt allt Drömmar att förverkliga EnergikrävAnde, enviShet Rivande rädsla med mål att övdrvinna! ...

....ett livstecken, lite blandad kompott ur en vardag.